Att leva med artros

30.09.2021

Det är en kronisk ledsjukdom med ett oftast smärtsamt förlopp men som med rätt livsstil och behandling kan ge de flesta hundar & katter med artros få minskad smärta och bättre livskvalitet.

Vad är artros?

<---- artros i höftled

Artros är en kronisk ledsjukdom som drabbar främst ledbrosket i djurets led/leder men som även oftast påverkar hela leden i sig med inflammation, benpålagringar och smärta som följd. 

Artros är en kronisk sjukdomsprocess där skadorna inte kan läkas ut, och där det alltid sker en successiv försämring.  

Det normalt fina glatta brosket i leden får försämrad kvalitet på grund av en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. 

Artros uppfattas oftast som en naturlig del av åldrandet men artros är en sjukdom. Sjukdomen förvärras över tid (progressiv sjukdomsprocess) och ger ofta tyvärr en kronisk smärta, men med rätt livsstil och behandling kan de flesta hundar med artros få mindre smärta och bättre livskvalitet.

Man kan få artros i kroppens alla leder där det finns brosk men det som man hör talas om mest är artros i knän höfter, armbågsleder - kanske för att det ger stora problem och syns mer, men kan drabba alla typer av leder i djurets kropp. Vanligtvis drabbas medelålders och äldre katter och hundar. Det är relativt vanligt med tåledsartros likväl artros i ryggens leder. 

Ortopeder menar att har man exempelvis missat en tillväxtsjukdom hos sin hund eller katt som ej åtgärdats där leden blir instabil så kommer artros som ett brev på posten. Just vid tillväxtsjukdomar hos hund ger de flesta en artosutveckling direkt eller i ett senare förlopp. 

Vid artros kan ledbrosket bli ojämnt och gropigt, förtunnat eller vara helt borta. Det gör att benändarna kan få kontakt och i vissa fall haka i varandra så att det knakar och knäpper. Kapseln som omger leden kan bli inflammerad och svullen, ibland vätskefylld. Det gör att drabbade leder gör ont och man får oftast en sämre rörlighet. Symtomen kommer ofta gradvis med ökande ålder. Hur sjukdomen utvecklas och vilka leder som drabbas varierar och individuella faktorer spelar här en avgörande roll.

Men det finns alltid flera åtgärder som kan sättas inför att bromsa processen och förbättra ledens funktion. Fråga din veterinär eller sjukgymnast vad som finns att göra

Ungefär en av fem hundar anses lida av artros enligt flertal ortopeder. Ofta uppfattas artros som en "naturlig del" av åldrandet, men artros är en sjukdom, och det är viktigt att diagnosen ställs för att rätt behandling ska kunna sättas in. Då kan hunden få ett betydligt bättre och mer aktivt liv. 

Varför får mitt djur artros?

Artros kan vara en primär sjukdom det vill säga utan bakomliggande orsaker, men den kan också vara sekundär till andra ledsjukdomar så som höftledsdysplasi, patellaluxation, tillväxtsjukdomar som osteochondros etc eller sekundärt till trauma såsom korsbandsrupturer eller frakturer.

Som flertal ortopeder beskriver artros kan man sammanfatta artrosutvecklingen med: 

normal belastning i en onormal led
(ex. höftledsdysplasi, osteochondros)

eller

onormal belastning i en normal led 
(ex. smärta i muskler som orsakat felbelastning i leder / frakturer etc)

Hos yngre hundar kan artros uppstå till exempel på grund av genetiska orsaker eller som svar på en felaktig belastning av leden tex tillväxtsjukdomar. Sjukdomen är delvis ärftlig men påskyndas av övervikt samt felaktig motion, avsaknad av starka muskler eller tidigare skador i en led. 

Det vanligaste ledproblemet hos både människor och djur 

Artros kallas även för osteoartrit eller osteoartros. 

Artros är en kronisk ledsjukdom som inte kan läkas ut

Den friska leden

I varje led i kroppen möts minst två ben. De två benändarna i leden är täckta med ledbrosk för att förhindra de hårda benändarna från att skava mot varandra.
Brosket dämpar, skyddar och möjliggör smidiga rörelser, som stötdämpningen på en bil.

Vid artros har det normalt fina glatta brosket i leden försämrad kvalitet på grund av en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. Det kan vara ojämnt och gropigt, förtunnat eller helt borta. Det gör att benändarna kan få kontakt och i vissa fall haka i varandra så att det knakar och knäpper. Kapseln som omger leden kan bli inflammerad och svullen, ibland vätskefylld.

Ledbrosket kan liknas en tvättsvamp.

Det finns en ledkapsel runt leden samt ledvätska (synovia) i leden som ger näring till brosket, smörjer leden och har en viss stötdämpande effekt. Brosket i leden tar upp näringen genom belastning och avlastning, dvs när djuret står och sen lättar på trycket i leden. 

- När leden belastas (när djuret står och går) trycks ledvätska ut ur brosket och när den avlastas (benet i luften) sugs vätskan in i igen. Brosket har inte någon blodförsörjning, istället är det ledvätskan som står för näringstillförseln. - Det är därför vi sjukgymnaster ofta tjatar om vikten av motion, men rätt anpassad motion!

- Men det är också viktigt att belastningen inte är monoton och att den inte är konstant under en längre tid. Det är omväxling man vill ha. Bra belastning är till exempel promenader och cykling men även vardagssysslor som att baka och arbeta i trädgården är hälsosamma aktiviteter när de görs på rätt sätt.

                             Frisk led vs. sjuk led 

  1. Normalt brosk, ger en slät yta så ben kan röra sig över varandra
  2. Hög koncentration av hyaluronan i ledvätskans kuddar som smörjer leden
  3. Normalt skelettben
  4. Eroderat brosk, om kanske helt bortnött, ben nöter mot ben
  5. Låg koncentration av hyaluronan i ledvätskan som inte längre skyddar leden
  6. Benpålagringar, bensporrar
Frisk led vs. sjuk led
Frisk led vs. sjuk led

Den sjuka leden

Ledbrosket saknar helt blodkärl och nerver och har därav ingen läkningsförmåga när en skada har uppstått i brosket. Utan vid eventuell skada i brosket behövs oftast operation via artroskopi och att man avlägsnar skadad vävnad. 

Normalt är broskytan i en led glatt och glänsande men i de första stadierna av artros blir den istället matt och fransig. Fortsätter nedbrytningen av brosket kommer skadan att stimulera läkningsprocesser i leden vilket i sin tur bland annat leder till påbyggnad av ben på ledens kanter (osteofyter). Under det sjuka brosket förändras benytan som blir hård och benvävnaden under reagerar med att bilda håligheter som i sin tur gör att ytan faller ihop. Det tillsammans med det slitage som bildas när en brosklös ledyta gnuggas mot en annan leder till en deformerad led samt inflammationer i leden som ibland kan ses som värmeökning och svullnad även utifrån sett. Omgivande ledkapsel och ledband blir stelare eftersom den sjuka leden inte används lika mycket på grund av smärtorna och rörelseomfånget i den sjuka leden minskar.  

Förändrad muskulatur som följd av felaktiga belastningsförhållanden och överbelastning som följd av muskelatrofi (när muskeln förtvinar) leder mycket ofta till smärtsamma tillstånd även i muskulaturen. Muskelsmärtan kan ibland vara mer besvärande för patienten än ledsmärtan.


Hur ställs diagnosen?

Osteoartros(artros) ställs oftast kliniskt dvs vid undersökning av djurets leder av veterinär eller legitimerad sjukgymnast / legitimerad fysioterapeut av undersökningsfynd så som ledsmärta, inskränkt ledrörlighet, ledfyllnad (svullnad) och en varierad grad av inflammation samt de uppgifter som djurägaren berättar om djuret vid besöket. Viktigt är att undersöka att man inte missat en tillväxtsjukdom hos djuret i ung ålder som behövs åtgärdas hos ortoped!

Det räcker oftast med att veterinär undersöker hunden i vaket tillstånd för att konstatera ledbesvär. 

  • Man gör en rörelseanalys och ser om hunden har hälta eller avlastar ett ben.
  • Rörligheten i leder kontrolleras med olika böj och sträckprov. 
  • Smärta uppkommer vid palpation (känner och klämmer) av leden.
  • Vid behov tas röntgenbild samt vidare utredning.
Rörelseomfånget ( att kunna exempelvis böja och sträcka i leden som är påverkad är nedsatt, dels pga. pålagringar och förtjockad ledkapsel, dels pga. smärta i ytterlägena. Senare i utvecklingen kan man känna och ibland höra hur det "knakar" i leden när den böjs och sträcks. Muskelömhet i anslutning till den drabbade leden eller på det andra benet är mycket vanligt förekommande vid osteoartros.

Muskelrelaterade besvär kan ibland ge mer smärta än själva leden i vissa stadier

En muskel eller muskelgrupp kan vara spänd eller ömmande som följd av att hunden avlastar den smärtande leden. Vid artrosbesvär i bakbenens leder är det mycket vanligt med spänd och ömmande ryggmuskulatur samt diagonala frambenets muskler och bröstmuskel brukar nästan alltid ha grova, starka och ibland ömmande muskler som en följd på grund av långvarig felbelastning. 

Behandling av ömmande muskler hos sjukgymnast
Behandling av ömmande muskler hos sjukgymnast
Behandling med kinesiotejp av ömmande ryggmuskler
Behandling med kinesiotejp av ömmande ryggmuskler

Hur ska jag som djurägare veta om hunden har ont eller kan ha artros?

Eftersom tillståndet kommer smygande anpassar sig hunden oftast till sin situation och det kan därför vara svårt att förstå att hunden har ont. När man har rätt diagnos kan man komma överens om behandling, motion och diet för att uppnå bästa resultat för din hund., så misstänker du att din hund kan ha besvär i sina leder boka ett besök till veterinär eller legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut som har rätt att ställa diagnos samt ingår som djurhälsopersonal. 

Vanliga symtom vid artros kan vara: 

 -Hälta och stelhet, framförallt efter vila och efter motion 

-Svårt att resa sig upp från sittande eller liggande position

-ovilja att gå i trappor eller att hoppa in i bilen 

-Hunden är ovillig att leka eller kommer efter vid promenad, 

-stannar eller sätter sig på promenaden

-Smärta vid beröring

-Ändrar sitt beteende som att bli sur och grinig mot människor eller andra hundar

-Slickande och gnagande på utsatta kroppsdelar

-Trötthet 

-Minskad aptit 

-Ökad oro 

-Sover sämre, vaknar och går omkring eller hässjar

Symtomen på artros kan variera kraftigt. 

Smärtan från en led gör att hunden ändrar rörelsemönster för att undvika att röra leden. Detta bidrar med spända och smärtande muskler - något som begränsar rörelseomfånget ytterligare.

Vid höft-och armbågsledsröntgen av unga hundar kan man ibland påvisa artros hos individer som inte visar några tecken på ledproblem. En del hundar med artros kan leva ett obesvärat liv under många år och behöver inte bli stela eller halta förrän de är gamla och fått kraftiga pålagringar. 

Det vanligaste symtomet är hälta och stelhet i varierande grad. Hälta och stelhet ses oftast när djuret reser sig efter vila som kommer efter ansträngning. Det är vanligt att hältan och stelheten minskar när hunden är varm i kroppen. Ofta blir hältan förvärrad efter kraftig motion, lek eller arbete. Graden av hälta och stelhet kan variera efter årstiderna med en försämring under kalla och fuktiga förhållanden. Har djuret besvär från ex. båda frambenen kan de vara svårt för ett otränat öga att se hälta eller rörelsestörningar. På grund av smärta och stelhet är hundar med osteoartros ofta ovilliga eller oförmögna att utföra vissa rörelser eller arbetsmoment, såsom att hoppa, gå i trappor, utföra jakt eller bruksarbete. Förändrat beteende ses ofta vid osteoartros. Hunden kanske inte vill vara ute och röra sig så mycket som förr. Därför minskar den fysiska aktivitetsnivån. Hunden blir "grinig" mot andra hundar och människor. Många upplever att hunden "blivit gammal". Det är lätt att osteoartros upplevs som ett naturligt åldrande, vilket gör att hjälp söks onödigt sent eller inte alls. 

Tidigt i utvecklingen av osteoartros är det vanligt att hunden tillfälligt kan glömma bort sina besvär, t.ex. om det händer något intressant i omgivningen eller om hunden blir stressad. Men senare blir smärtan mer kontinuerlig, även i vila. Det kan märkas genom att hunden inte kommer till ro, vankar omkring på natten, byter ställning och hässjar.

Hur kan vi hjälpa ett djur med artros?

Motion

För att minska problemen med osteoartros och eventuellt fördröja dess utveckling något bör man motionera hunden förnuftigt och ta hänsyn till problemet. Hunden mår bättre av många korta promenader än en mycket lång. Den bör få lika mycket motion alla dagar i veckan och samma rutiner hela året om. Promenader kan tas på valfritt underlag men lagom mjukt underlag rekommenderas. Börja med korta promenader. Allt efter som stelheten försvinner och muskulaturen ökar kan intensiteten i träningen öka och promenaderna göras längre. Var inte rädd för att öka promenadlängderna allt eftersom hunden blir bättre. En hund med osteoartros får gärna röra sig mycket, bara det blir lika mycket varje dag. Vi rekommenderar att promenera där hunden får bäja och sträcka lite mer i sina fram och bakben, exempelvis genom att låta hunden eller katten gå korta rundor i högt gräs, snö, eller varför inte i skogen. 

Var försiktig med fri lek med andra hundar liksom träning på hårt underlag. En hund med osteoartros ska inte vila, men man bör undvika att cykelmotionera hunden, låta den dra pulka eller andra häftiga aktiviteter som kan ge negativa effekter. 

Hundar med osteoartros är rädda för att halka. Om de halkar kan deras tillstånd försämras drastiskt. Se till att hunden har mattor att gå på hemma. Försök att undvika att rasta hunden där det kan finnas hala isfläckar vintertid. Simning eller träning i vattentrask är utmärkt träning då hunden tränar sina muskler, senor och ligament utan att belasta lederna. Läs mer om vattengymnastik längre ner.  

Är hunden överviktig?

Ökad mekanisk belastning på grund av övervikt påskyndar destruktionen av ledbrosk vid osteoartros. Viktminskning har i en studie på hund visats ge minskad smärta och minskat behov av medicinering hos patienter med osteoartros.  

Medicinsk behandling

En viktig del i behandlingen av osteoartros är att häva inflammationen. Därmed lindras smärtan och hundens livskvalitet höjs. Det finns olika preparat att välja mellan som är inflammationshämmande och smärtlindrande. Ex kan även Cartrophen injektioner vara ett alternativ men det finns numer olika preparat att testa som din veterinär kan rådgöra om. Konsultera din veterinär vid ett besök för att råd och eventuellt recept på antiinflammatorisk medicin. Med rätt vald behandling kan man uppnå en betydande lindring av besvären och en förhöjd livskvalitet. En del hundar klarar sig utan inflammationshämmande och smärtlindrande medicini perioder eller hela livet om man tränar sin hund med rätt metoder för att ha starka och smidiga muskler som håller upp leden.  

Nutrition

Om din hund är normalviktig kan man prova att byta foder till ett mer anpassat foder med mycket omega-3 fettsyror som även innehåller ex. glukosamin. Det fodertillskott på marknaden som innehåller både glukosamin och kondroitinsulfat som är två ämnen som är viktiga byggstenar vid bildandet av nytt brosk.Ofta är behandlingen med glukosamin livslång för hundar med artros. Höga halter av fettsyran omega-3 har visats kunna reducerainflammation runt leden. Det i sin tur lindrar smärta och bromsar upp utvecklingen av osteoartros, vilket förbättrar hundens rörlighet och livskvalitet. Det finns idag veterinärmedicinska foder för leder. Om hunden är överviktig finns det specialfoder med mindre fett och mer fibrer som gör att bantningen går snabbare och enklare. Vill man fortsätta med samma foder som hunden har kan man lägga till omega 3 tillskott och/eller kostillskott för leder. Det finns flera märken, fråga din veterinär eller leg.sjukgymnast.

Rehabilitering /Friskvårdsträna artroshunden/katten

När hunden har sämre perioder med smärta och hälta/stelhet kan rehabilitering krävas hos djursjukgymnast. Rehabilitering visar ofta mycket goda resultat vid osteoartros, särskilt i kombination med medicinsk behandling av veterinär. 

Avsikten med rehabilitering är att förhindra ytterligare stelhet i ledkapseln och muskulatur som följd av inaktivitet, samt att återställa full rörlighet påverkade leder, att bryta spänningstillstånd i muskulaturen att återställa muskelmassa och muskelstyrka samt även bidra till smärtlindring. Under rehabiliteringen lär sjukgymnasten ut olika hemövningar samt massage/stretching för att djurägaren skall kunna använda sig av hemma. Flera olika tekniker i rehabilitering används:  

Det finns fler behandlingsmetoder för att minska smärtan på hundar med osteoartros hos sjukgymnasten.

Massage är en avslappnande mjukdelsbehandling som ger förbättrad cirkulation i muskulaturen. Massagen löser spänningar i muskulaturen och sätter igång frisättning av kroppens egen smärtlindring. Massagen gör att muskler och senor blir mer elastiska, lymfcirkulationen ökar och det har en avslappnande påverkan av det autonoma nervsystemet vilket gör att hunden blir mindre stressad och nervös.Denna behandlingsform är ofta uppskattad av både hund och ägare. 

Muskeltöjning/stretching underlättar återhämtningen för ansträngd muskulatur genom att kontrakturer (sammandragna muskler) släpper. Därigenom ökar även rörelseomfånget, och smärtan minskar. Innan hunden stretchas bör man undervisas av rehabiliteringspersonal vilken stretching som passar just din hund. Musklerna skall alltid vara uppvärmda genom t.ex. en promenad innan stretching.

Akupunktur är små nålar som förs in i muskler och ger kroppseget smärthämmande morfin, blockerar smärtsignaler samt ökar blodcirkulationen lokalt. 

Medicinsk laserbehandling - lindrar smärta och inflammation. Icke invasiv behandling.

Elbehandling  lindrar smärta och inflammation. Icke invasiv behandling.

Vattengymnastik - Vattenträning ger en mycket effektiv muskel-och rörelseträning med minimal belastning av lederna och är därför mycket lämplig vid osteoartros. Vid kroniska besvär kan vattenträningen bidra till att hunden upptäcker att det går bra att använda det skadade benet. Vattenträningen ger också enökad muskelstyrka och ökad kondition. Hos Djur i Balans sker träningen i vattnet i en så kallad vattentrasksom är en vattenburen träningsanläggning där hunden går på ett rullband. Vattennivån höjs eller sänks efter önskat behov. 

När din hund går i maskinen de första veckorna hos oss kommer vattennivån vara så hög att belastningen blir minimal. Gåträningen i vattnet stärker hela den längsgående ryggmuskulaturen och benmuskulaturen mycket effektivt och stimulerar hela rörelseapparaten, samtidigt som det är avslappnade. 

Vattnet avlastar lederna, samtidigt som det ger ett motstånd när hunden går på löpbandet vilket ökar med hastigheten på rörelsen. Tack vare att vattnet avlastarvikten från hundens lederkan hundens rörelsemönster ändras till det normala. Vattnet ger även en viss stabilitet, vilket är en stor fördel för patienter med dåligbalans, tex vid ryggskador eller när djuret tappat mycket muskler.

Fördelen med träning i vattentrask, jämfört med simning i bassäng är att hunden måste använda alla fyra ben mer korrekt utan att avlasta ett ben. Sjukgymnasten kan individanpassa för ditt djur både vattennivå och hastighet för att få en mer styrd träningvilket ökar förutsättningarna för en bra rehabilitering. Denna typ av träning passar både som rehabilitering efter skador och för friska hundar, eller hundar med kroniska diagnoser som behöver bibehålla muskler på ett skonsamt sätt.Träning i vattentrask är ett mycket bra alternativ för hundar som inte är så förtjusta i att bada då de känner mer trygghet att gå på ett löpband med markkontakt. Efter en lugn introduktion brukar även hundar som ogillar vatten vänja sig med träningen. Ibland kan simning i pool vara att föredra då din hund som har artros troligen måste simma resten av livet. Simning är även bra för hundar som är överviktiga. Lederna belastas minimalt och hunden går snabbare ner i vikt. Både simning och vattentraskträningen upplevs ofta som positiva och lustfyllda för hunden.

Vad kan man själv göra?

1. Gå till din veterinär i tid.
Vänta inte ut om din hunde eller katt är halt. Med rätt utredning och behandling kan besvären eventuellt förhindras att bli värre. 

2. Normalviktig hund / Katt
Är din hund överviktig så påfrestas lederna oerhört mycket. Du ska kunna känna revbenen lätt på hunden, samt se en tydlig uppdragen buklinje från sidan sett. Idag finns bra bantningsfoder som håller hunden mätt vid behov av detta. Är hunden överviktig och behöver motioneras kan detta underlättas i en bassäng för simning eller i en vattentrask där kroppsvikten kan halveras. 

3. Motion
Anpassa motionen efter besvären. Gå gärna på mjukt, sviktande underlag så som skog och mark, åkrar och undvik grus och asfalt.

4. Fysioterapi
Påbörja sjukgymnastik i rimliga proportioner. Massage ett par gånger/vecka och simning/vattentrask ca 2ggr/v i början, samt låt sjukgymnasten lära dig några övningar som mjukar upp lederna som ni sen enkelt kan göra hemma. 

5. Kostillskott
Ge hunden broskuppbyggande kosttillskott med glukosamin. Rådgör med din veterinär/sjukgymnast för lämplig behandling av ditt djur. Omega 3-fettsyror är även ett bra kosttillsskott. 

6. Värme
På vintern är det bra att använda täcke på hunden för atthindra att den blir kall. 
Numer finns bra värmande täcken att ha inomhus dagtid som andras och täcken som återger värme. 
Detta håller musklerna varma och således blir hunden lite rörligare efter ex. vila. 

7. Mjuka bäddar att vila på
Se till att din hund får ligga på mjukt underlag hemma. Nu mer finns ortopediska bäddar. 

12. Halka inte omkring!
Ha mycket fasta mattor utlagda hemma så hunden inte halkar på parkettgolvet hemma och förvärrar sina symtom. 

Skrivet av

Linn Jägare
Legitimerad Sjukgymnast
Legitimerad Djursjukskötare
Djurhälsopersonal
Godkänd Sjukgymnast av Jordbruksverket för arbete inom djurens hälso-och sjukvård